Eutrofiering
Huvudmålet för Arbetsområdets övergödning är att arbeta för naturliga och rena floder och minskad övergödning i Östersjön.

Problemet

 

Överanrikning av näringsämnen, främst kväve (N) och fosfor (P), till grund- och ytvatten är orsaken till övergödningen. Huvudeffekten av urlakning av näringsämnen är den snabba tillväxten av alger på vattenytan, ett fenomen som kallas "algblomning". När det inträffar förhindrar ytskiktet som bildas av alger solljus från att komma igenom det och nå botten, vilket orsakar minskad vattenklarhet och döden av större växtarter som sjögräs. Förlusten av växtliv representerar förstörelsen av livsmiljöer som gav skydd, mat och plantskolor för många marina djur. Dessutom ökar nedfallet av organiskt material – som bryts ned av bakterier – syreförbrukningen på havsbotten, vilket leder till syrebrist och skapar döda zoner. Dessa täcker nu 20 % av Östersjöns botten. Vissa alger är giftiga för marina däggdjur och kan även vara farliga för människor. Övergödning orsakar minskning av biologisk mångfald, erosion av kuster och utarmning av fiskbeståndet. Trots några små förbättringar är Östersjön hårt påverkad av övergödning (97 % av ytan) till följd av överskott av näringsämnen under många år. Klimatförändringar kan också ha en negativ inverkan på Östersjöns avrinningsområde och förvärra övergödningen – eftersom vatten- och lufttemperaturhöjningar kan skapa bättre förutsättningar för algblomningens tillväxt. Var kommer övergödsling ifrån? De flesta av vattenkvalitetsproblemen i Östersjön har sitt ursprung uppströms från de tusentals floder i avrinningsområdet. Cirka 25 % (25 % för egentliga Östersjön, 20 % för Östersjön) av näringsämnesbelastningen i Östersjön kommer från avloppsvatten och uppströms föroreningskällor – inte bara från gårdar utan också från hushåll och hamnar. Enligt CCB:s uppskattningar kan potentiella förluster från 22 miljoner ton gödselmedel som hanteras i de baltiska hamnarna årligen stå för upp till flera tusen ton direkt biotillgängligt kväve och fosfor.

 

Intensiv djurproduktion medför ett antal allvarliga risker som inte är begränsade till gårdsområdet, utan direkt relaterade till grannområdet och indirekt påverkar miljöförhållandena i Östersjöregionen: Landskapsomvandling Förlust av biologisk mångfald Utsläpp av växthusgaser Boskapsproduktion avfall och övergödsling Försämring av livskvaliteten för lokala invånare Lagstiftning förändras i Europas situation och lagstadgade problem i Europa. gillar? För närvarande är 60 % av våra europeiska floder och sjöar i dåligt skick. En färsk analys som CCB deltog i, påpekar att endast Finland, bland EU-länderna, är på god väg att nå målen i ramdirektivet för vatten (WFD) och det juridiskt bindande EU-målet att återställa Europas smutsiga sötvatten till hälsa senast 2027. Det finns fortfarande mycket att förbättra, även för vår hälsa och säkerhet. Men att kliva in i FN:s decennium om återställande 2021 kräver ett aktivt och effektivt arbete från länderna för att återuppbygga även de vatten- och vattenrelaterade ekosystemen. Vetenskapen har redan goda exempel - kostnaderna och effektiviteten för att återställa sumpzoner vid floden uppskattades och det bevisades att återställda våtmarker kan påverka ekosystemet positivt inte bara i floder utan även i Östersjön.

Målet

Målet är att uppnå en god miljö/ekologisk status (GES) för floder som dränerar till Östersjön eftersom de har en enorm betydelse för att minska föroreningar och tillförsel av näringsämnen, samt för att bevara den biologiska mångfalden. Vi vill säkerställa en god tillgång på rent dricksvatten till alla invånare i Östersjöregionen och utveckla system för en ekologiskt hållbar produktion och hantering av avloppsvatten. Att åtgärda näringsförluster inom jordbruket, dålig hantering av gödselmedel inom sjöfarten, gödselhantering relaterad till industriell djuruppfödning och allmän övergödning – dessa aspekter bidrar till att nå målen i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi genom att stänga näringsslingorna.

Hur arbetar CCB med det här problemet?

  • Försvar

      Främjande av genomförandet av EU:s paket för cirkulär ekonomi, inklusive dess handlingsplan; Stödja positiva förändringar i vattenförvaltning/avrinningsområdet; Framdriva genomförandet av Östersjöns regionala strategi för återvinning av näringsämnen; Stödja målen för den reviderade handlingsplanen för HELCOM Östersjön (BSAP); Främjande av full användning av den reviderade HELCOM-bilagan i del 2 till jordbruket (“Prevention of Agriculture del)” (“Prevention) stärka upprätthållandet av kraven på industriell djuruppfödning (IAF); Tillhandahålla input och fortsätta samarbetet till/med HELCOM Working Groups, European Environmental Bureau (EEB) om genomförandeprocesser för CAP, BSAP, WFD, ND och MSFD.

  • Att öka medvetenheten

    Utan att engagera och bygga medvetenhet med aktörer och intressenter på alla nivåer som är relevanta för att minska tillförseln av näringsämnen, inklusive de inom jordbruket och vattenförvaltningssektorerna, är det omöjligt att komma längre med näringsreduktioner. De flesta aktörer och intressenter saknar ofta kunskap och möjligheter att dela bästa praxis. Den framgångsrika omstarten av konferensen "Greener Agriculture for a Sustainable Sea" (GRASS) och priset för årets jordbrukare i Östersjön har visat sig vara en katalysator för förändring.

  • Aktiviteter & projekt

      GRASS Conference och priset för årets bonde i ÖstersjönRiver UniversityProjekt om att minska näringsbelastningen i Östersjön genom att utveckla lösningar för gödsellagring av småbruk Analys av vattenhushållning och lokala vattenresurser och avloppsvattenhantering Övervakning av källor för tillförsel av näringsämnen (industriell djuruppfödning, konstgödsel) hamnterminal, etc.

  • Andra resurser

    Kartor:

MATERIAL & MEDIER

VAD KAN VI GÖRA?

Vad kan länder göra tillsammans?

Gemensam åtgärd bör fokusera på tillämpningen av hållbara, ekologiskt orienterade lösningar för rening av avloppsvatten, med en hög grad av återvinning av näringsämnen, tydliga och mätbara mål för vattenförvaltning; Samarbeta för att främja ekologiskt hållbara jordbruksmetoder inom ramen för rekommendationerna under HELCOM; avsevärt minska avrinningen av näringsämnen till vatten från jordbruksproduktionen; Förbättringar och effektivitet i vattenförvaltningen, arbeta för flodanslutningar och flodrestaurering (inklusive borttagning av damm).

Vad kan varje land göra?

Utveckla nationella program för genomförandet av HELCOM-avtalet om avloppsvattenhantering och vattenbesparingar, eftersom besparing av vatten istället för att slösa är det mest effektiva sättet att undvika problem med vattenföroreningar; Främja användningen av hållbara avloppsvattentekniker, inklusive metoder för återvinning av näringsämnen som är särskilt lämpade för rening av avloppsvatten från små till medelstora källor; näringsbalanserad gödsling; Främja användningen av mindre intensiva, ekologiska odlingsmetoder; Minska utsläppen från land- och sjöfart; Förbjud vattenbruk av fisk i öppen bur; Öka konsumenternas medvetenhet om att begränsa köttkonsumtionen; Förbättringar och effektivitet i vattenförvaltningen med tydliga åtgärder och mål, med hänsyn till klimatförändringar och naturbaserade lösningar för att ta hänsyn till flodupprustning och återhämtning av floder och återhämtning av floder.

Vad kan du göra?

Var medveten i din vardag om behovet av att spara vatten och se till att du sparar så mycket vatten som möjligt; Om det är möjligt kan du införa ett nytt toalettsystem i ditt hem eller på din arbetsplats som inkluderar direkt återvinning av näringsämnen till jordbruksmark; Du kan också försöka övertyga din kommun om vikten av ekoteknologiska lösningar, inklusive användningen av naturliga system, t.ex. certifierat för att ha producerats med hållbara metoder;Undvik att övergödsla din egen trädgård och använda bekämpningsmedel; Engagera dig i dina nationella eller/och lokala grupper och organisationer som arbetar för ett gott ekologiskt tillstånd för floder.

Ta kontakt med CCB:s arbetsområdesledare för övergödning

Om du har frågor eller vill samarbeta skicka ett e-postmeddelande till:

sekretariat [at] ccb.se

Vi fortsätter att agera, vill du veta mer?

Klicka på knappen nedan för att upptäcka våra andra arbetsområden.

CCB arbetsområden
Share by: